idakanske

jag saknar dig. jag vill inte sakna dig. kanske för att det aldrig blev ett riktigt slut. jag vill på nått sätt träffa dig igen, på riktigt. känns som jag vill uppleva det vi hade igen, en sista gång. men det går ju såklart inte. inte för nån av oss. men what if? ibland känner jag din lukt, då får jag en klump i magen. varför? varför kan jag aldrig lämna någonting bakom mig, varför måste mitt undermedvetna alltid ta fram det då och då för att påminna mig om vad jag har förlorat? jag vet ju att saker är bra som dom är, men varför är jag så girig och alltid vill ha mer? varför slutar jag tänka mindre och mindre på vad jag gör? snart kommer jag göra ett snesteg och förstöra. vill jag det? är det värt de? troligtvis inte. men jag vill. ibland. ibland orkar jag inte, jag vill inte tänka. därför gör jag inte alltid det. men det leder ju bara till dåligheter tydligen. men ibland orkar jag bara inte. förlåt.